The world's greatest


Svarttorp igår alltså, var inte så taggad när klockan ringde som jag var kvällen innan. Var inte alls tidigt eller så men kände liksom inte samma sug.
Drog mig mot stallet, hämtade släpet och gjorde sedan sysslorna, packade och snyggade till det mesta. Tog in Nicke, snyggade till honom och lastade sedan, själv för första gången på länge. Han gick på på andra försöket efter lite meck. Drar lina ut genom skötardörren så jag kan ställa honom med fram på lämmen sätta fast grimskaftet i linan och sedan hala in honom. Har ju lite förståelse till att han inte vill åka när han har sådana problem med att just åka.
Kom fram i god tid så vi hann se ett par ekipage, tjöta och fika. På framridningen kändes han fin även om jag nog hade tänkt att jag skulle få mer tid där. På framhoppningen kändes han fin på krysset ett par gånger, men när jag sedan styrde på hinder så var det bara broms, broms, hopp. Kvittade hur mycket jag galopperade eller tjatade; broms, broms, hopp.
Kändes mest att "aja, vad ska jag göra", hjälper ju inte att hoppa 40 språng liksom. Banan låg på 100 och vi lossade på handbromsen mot iaf. hälften av alla 10(!) hinder. Så det kändes väldigt skönt, vi petade fram på en oxer där vi inte fick till nåt läge utan det blev avvaktande från bådas sida.
Kände verkligen inte för att hoppa ännu högre när han kändes sån men tänkte att det kan va nyttigt, (mest för mig och min hjärna.) Tog oxern på framhoppningen en gång och då plötsligt fanns det framåtläge och lite bjudning! In på banan igen så var 1-2 lite tveksamt, sen jävlar fick det bära eller brista "nu galopperar vi" sa jag och Nicke hoppade så jävla bra på trean, tror vi båda tappade luften, 4-5 bra sen mot 6an blev det mellanläge och en sånhär dag är inget gratis så stopp där. Red om på det kom perfekt, 6 språng till oxer, perfekt. Vänder upp på hinder 8 ser framåtläget, perfekt språng, 7 språng fram till hinder 8, kommer mer ifrån än vad som brukar accepteras så han hoppar helt flackt, bara tar ett galoppsprång över känns det som. Volt tillbaka över 9an lika fin anridning där. SÅ SKÖNT! Förlösande är nog ordet.
Ettan
Trean
Åttan

Nian
Tian
Har film från 100 cm som kommer upp under morgondagen, så får ni se va knölig bana det var! Emelie som fotat/filmat.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0